Fri
Efter nästan en månad i det mest kända av tjeckiska fängelser, Krizikova, som ligger i östra Mähren, uppe i bergen. Har jag äntligen fått min frihet tillbaka, jag kan bara tacka de enorma demonstrationer som varit runt om i världen för min frihet. Det värmer i hjärtat, att alla dessa hundratusentals människor har stått ute i värmen och lidit för min skull.
Om min tid i fängelset har jag mycket lite att säga, surdegsbröd varje dag och kackelacksröra att dricka. Att sova på en stenhäll är inget jag skulle rekommendera, hemorojderna har varit mördande. Jag har dock fått vänner för livet, dels i halte Igor, som alltid ställde upp att hålla min stenhäll varm för mig, och inte minst Lukas mannen som kunde smuggla in vad som helst, man fick bara stå ut lite med doften.
Tereza när hon fick reda på att jag skulle i fängelse slängde sig på marken och skrek ut sin sorg, jag förklarade att hon skulle må bättre av att hitta någon annan. Även om jag djupt ner i mitt hjärta vet att hon aldrig kommer kunna glömma mig eller mitt leende. Katarzyna hade redan sorgekläder på och vad jag hört så sprang hon till närmsta man och gifte sig på studs.
Mina slovakiska inneboende hade flytt lägenheten när jag kom tillbaka dit. Och där är numera ett eko i lägenheten. Antar att de flytt i samband med de fick höra att säkerhetsepolisen hade tagit mig i förvar. Det var ju de som var de skyldiga. Och min australiske vän har säkerhetspolisen också varit och hotat. Så pass mycket att han tvingas lämna landet på måndag. Han kommer spendera de sista dagarna i min lägenhet, då den han bor i är avlyssnad. Vi måste ju gå genom vad som hänt.
Men allt är inte mörker, jag har fått en ny kontakt med Rachel en australiensiska som skall ta över från den australiensaren. Vi kommer vara frekventa på biobesökandet. Jag har även kommit i kontakt med en grupp rollspelare, som kommer göra livet enklare för mig. Om det är några som besitter de märkliga kunskaperna jag behöver för att undvika säkerhetspolisen så är det rollspelare.
Och jag började även brevväxla med en kvinna som tydligen fattat stort tycke för mitt mod och mitt civilkurage. Ella. Hon var där dagen jag steg ut ur fängelseportarna. Och hon har börjat ta över en del av mitt hjärta, men fortfarande finns frågetecken. Är hon en spion, kär i mig, skvatt galen.. jag har kommit fram till att det ena behöver inte utesluta det andra.
Nu när jag är en fri man igen så skall jag återgå till att berätta sanningen, ingen kan tysta mig!
Disclaimer
En del av ovanstående text kanske inte är helt sanningsenlig.
Om min tid i fängelset har jag mycket lite att säga, surdegsbröd varje dag och kackelacksröra att dricka. Att sova på en stenhäll är inget jag skulle rekommendera, hemorojderna har varit mördande. Jag har dock fått vänner för livet, dels i halte Igor, som alltid ställde upp att hålla min stenhäll varm för mig, och inte minst Lukas mannen som kunde smuggla in vad som helst, man fick bara stå ut lite med doften.
Tereza när hon fick reda på att jag skulle i fängelse slängde sig på marken och skrek ut sin sorg, jag förklarade att hon skulle må bättre av att hitta någon annan. Även om jag djupt ner i mitt hjärta vet att hon aldrig kommer kunna glömma mig eller mitt leende. Katarzyna hade redan sorgekläder på och vad jag hört så sprang hon till närmsta man och gifte sig på studs.
Mina slovakiska inneboende hade flytt lägenheten när jag kom tillbaka dit. Och där är numera ett eko i lägenheten. Antar att de flytt i samband med de fick höra att säkerhetsepolisen hade tagit mig i förvar. Det var ju de som var de skyldiga. Och min australiske vän har säkerhetspolisen också varit och hotat. Så pass mycket att han tvingas lämna landet på måndag. Han kommer spendera de sista dagarna i min lägenhet, då den han bor i är avlyssnad. Vi måste ju gå genom vad som hänt.
Men allt är inte mörker, jag har fått en ny kontakt med Rachel en australiensiska som skall ta över från den australiensaren. Vi kommer vara frekventa på biobesökandet. Jag har även kommit i kontakt med en grupp rollspelare, som kommer göra livet enklare för mig. Om det är några som besitter de märkliga kunskaperna jag behöver för att undvika säkerhetspolisen så är det rollspelare.
Och jag började även brevväxla med en kvinna som tydligen fattat stort tycke för mitt mod och mitt civilkurage. Ella. Hon var där dagen jag steg ut ur fängelseportarna. Och hon har börjat ta över en del av mitt hjärta, men fortfarande finns frågetecken. Är hon en spion, kär i mig, skvatt galen.. jag har kommit fram till att det ena behöver inte utesluta det andra.
Nu när jag är en fri man igen så skall jag återgå till att berätta sanningen, ingen kan tysta mig!
Disclaimer
En del av ovanstående text kanske inte är helt sanningsenlig.
Kommentarer
Postat av: Sara
Jaja, snacka går ju, men vad hände med dejterna? Blev det ljuv kärlek, tillfällig erotik eller vänskap? Fängelsehistorier i all ära, men de går inte upp mot sex, kärlek och droger. Om det inte föekommer just sex, kärlek och droger i fängelset, förstås...
Trackback
