Blev en del
Torsdag
Festen, som visade sig vara på ett ganska litet ställe. Käket var helt ok, bjöds på en buffé av olika val. Båda kallskuret och varm mat. Riktigt gott bröd hade de med. Inte så mycket folk som jag trodde, långt ifrån alla på jobbet hade tagit sig hit. Men det tog ändå slut på sittplatser, då vi var tidiga så hade vi fixat ett bord till oss. Det blev ganska trångt då alla som man kände lite ville klämma sig in där. Gratis öl och vin, men ville man ha en drink så kostade det pengar.
Jag hade missat att det skulle vara en karaokekväll. Missade även när chefen på företaget gav 1000 tjeckiska kronor till den som först vågade ta ton. Men när väl en börjat så fortsatte det i hög takt. Och ja, även jag var uppe en sväng, inte ensam. Vi sjöng ”Thank you” med Dido.
Jitka en tjej på min avdelning har en kompis som jobbar på den italienska avdelningen. Och hon är rätt ofta nere och hälsar på Jitka, och när hon är där säger vi alltid hej och ler mot varandra mer än normalt. Så vi hamnade bredvid varandra ett tag i början på kvällen, inte en slump för någon av oss. Men hennes engelska var i princip obefintlig, och min tjeckiska är inge vidare. Så efter ett tag med kommunikationsproblem gick vi åt skilda håll.
I kön till käket så pratade jag lite svenska med tjecken-som-kan-lite-svenska, och såg att en tjej reagerade och förstod lite vad vi sa. Och senare på kvällen så ser jag att hon sitter själv, så går fram och börjar prata lite. Hon kunde inte så mycket svenska, tydligen kunde hon sjunga ”Vem kan segla förutan vind”. Men allmänt verkade hon lite konstig, tyst, fundersam, fick lite en känsla av alla hönsen inte var hemma. Men hon gav mig hennes mejladress, och ville att jag skulle skriva något på svenska till henne. Sedan hände nog det märkligaste när jag pratade med henne. Två av hennes kompisar kom tillbaka, en söt flicka och en kille som inte var den bästa på sociala situationer. Hursomhelst verkar de först väldigt överraskade att jag pratar med tjejen, som förövrigt heter Pavla. De tittar konstigt på mig, och sedan det första killen säger är att den här barstolen, den är ledig för dig hela kvällen. Jag försvann tillbaka till mina vänner, men kommer mejla.
Senare fick jag dansat lite med den sötaste av PA flickorna… men ändå en ganska tidig kväll hem. De flesta skulle ju jobba dagen efter.
Fredag
Ledig, finns inget bättre att vakna upp, typ 5 minuter efter man skulle varit på jobb och veta att man är ledig. Sträcka ut, vända sig om, uppskatta solen.
Lunch/Middag på mitt lokala ställe, Majak. Nästan folktomt, och effektiv service från personalen. Sitter där i nästan två timmar äter, läser bok och dricker kaffe. Sedan bär det av in till stan för att se på bio. Good night and Good luck(återkommer Louise med mer om den), efter filmen blev det ett nytt café lite bok, innan traskar vidare till Sångaren. Där hittar man lite folk man känner igen, bland annat en fotbollsintresserad kille, så där går ett par timmar pratandes om VM-fotboll. Lite återupplevanden av minnet för VM-94, finns fortfarande en del stora känslor från det.
Sedan ringer Gävle, och vi bestämmer för att gå på bio, blir Underworld Evolution. Precis som jag förväntat mig, fräck action och en het brud. Vi var båda nöjda när vi gick därifrån. Vi snackade om att gå vidare, men jag bangade. Åkte hem istället, men det var rätt skönt. En skön dag helt enkelt.
Lördag
Lat förmiddag.
Lat eftermiddag.
Snackar med Gävle, fest hemma hos två amerikaner, ok festade ju inte dagen innan så då kan jag ju festa nu. Båda lär ut engelska, men båda är ganska unga tror de är 23-24 år, och ett par Sarah och Mössan. Har varit här sedan oktober eller något sånt tror jag. De är trevliga, träffat dem en gång innan. Kommer bara en person till på ”festen”, en kompis till Sarah, Lauren. Vi stannar hos dem och lyssnar på musik, snackar till ungefär ett-tiden på natten. Då vi först bestämmer oss att åka till nattklubben Radost, vänder när vi väl är där för vi vill inte betala 200 i inträde. Åker till ett ställe som heter Akropolis istället, mörkt och rökigt och inte min stil på musiken, men ändå ok. Nästan bara tjecker.
När klockan börjar närma sig halv fyra, då åker vi till nästa ställe. Le Clan (www.leclan.cz/) är ett intressant ställe. Väldigt skumt och skumma människor, men ändå en känsla av att ingen bryr sig. Allt är avslappnat, mörkt och tydligen har de öppet till typ 11-12.. Men folk kommer ju inte hit förrän vid 4 tiden. Ingen skylt utanför, bara en dörr som man ringer på, sedan en stor vakt som säger om man får komma in eller ej. Stannar där till strax efter 5, då kastar jag in handduken och går hem. Känns skumt och komma ut och solen håller på att gå upp. Inga problem att hitta vägen hem.
Söndag
Struntade i brunchen, för trött. Gick till affären, var faktiskt en riktigt trevlig dag och tog beslutet att gå istället för att ta metron först när jag kommit ut. Imorgon är det tillbaka till jobb.
Festen, som visade sig vara på ett ganska litet ställe. Käket var helt ok, bjöds på en buffé av olika val. Båda kallskuret och varm mat. Riktigt gott bröd hade de med. Inte så mycket folk som jag trodde, långt ifrån alla på jobbet hade tagit sig hit. Men det tog ändå slut på sittplatser, då vi var tidiga så hade vi fixat ett bord till oss. Det blev ganska trångt då alla som man kände lite ville klämma sig in där. Gratis öl och vin, men ville man ha en drink så kostade det pengar.
Jag hade missat att det skulle vara en karaokekväll. Missade även när chefen på företaget gav 1000 tjeckiska kronor till den som först vågade ta ton. Men när väl en börjat så fortsatte det i hög takt. Och ja, även jag var uppe en sväng, inte ensam. Vi sjöng ”Thank you” med Dido.
Jitka en tjej på min avdelning har en kompis som jobbar på den italienska avdelningen. Och hon är rätt ofta nere och hälsar på Jitka, och när hon är där säger vi alltid hej och ler mot varandra mer än normalt. Så vi hamnade bredvid varandra ett tag i början på kvällen, inte en slump för någon av oss. Men hennes engelska var i princip obefintlig, och min tjeckiska är inge vidare. Så efter ett tag med kommunikationsproblem gick vi åt skilda håll.
I kön till käket så pratade jag lite svenska med tjecken-som-kan-lite-svenska, och såg att en tjej reagerade och förstod lite vad vi sa. Och senare på kvällen så ser jag att hon sitter själv, så går fram och börjar prata lite. Hon kunde inte så mycket svenska, tydligen kunde hon sjunga ”Vem kan segla förutan vind”. Men allmänt verkade hon lite konstig, tyst, fundersam, fick lite en känsla av alla hönsen inte var hemma. Men hon gav mig hennes mejladress, och ville att jag skulle skriva något på svenska till henne. Sedan hände nog det märkligaste när jag pratade med henne. Två av hennes kompisar kom tillbaka, en söt flicka och en kille som inte var den bästa på sociala situationer. Hursomhelst verkar de först väldigt överraskade att jag pratar med tjejen, som förövrigt heter Pavla. De tittar konstigt på mig, och sedan det första killen säger är att den här barstolen, den är ledig för dig hela kvällen. Jag försvann tillbaka till mina vänner, men kommer mejla.
Senare fick jag dansat lite med den sötaste av PA flickorna… men ändå en ganska tidig kväll hem. De flesta skulle ju jobba dagen efter.
Fredag
Ledig, finns inget bättre att vakna upp, typ 5 minuter efter man skulle varit på jobb och veta att man är ledig. Sträcka ut, vända sig om, uppskatta solen.
Lunch/Middag på mitt lokala ställe, Majak. Nästan folktomt, och effektiv service från personalen. Sitter där i nästan två timmar äter, läser bok och dricker kaffe. Sedan bär det av in till stan för att se på bio. Good night and Good luck(återkommer Louise med mer om den), efter filmen blev det ett nytt café lite bok, innan traskar vidare till Sångaren. Där hittar man lite folk man känner igen, bland annat en fotbollsintresserad kille, så där går ett par timmar pratandes om VM-fotboll. Lite återupplevanden av minnet för VM-94, finns fortfarande en del stora känslor från det.
Sedan ringer Gävle, och vi bestämmer för att gå på bio, blir Underworld Evolution. Precis som jag förväntat mig, fräck action och en het brud. Vi var båda nöjda när vi gick därifrån. Vi snackade om att gå vidare, men jag bangade. Åkte hem istället, men det var rätt skönt. En skön dag helt enkelt.
Lördag
Lat förmiddag.
Lat eftermiddag.
Snackar med Gävle, fest hemma hos två amerikaner, ok festade ju inte dagen innan så då kan jag ju festa nu. Båda lär ut engelska, men båda är ganska unga tror de är 23-24 år, och ett par Sarah och Mössan. Har varit här sedan oktober eller något sånt tror jag. De är trevliga, träffat dem en gång innan. Kommer bara en person till på ”festen”, en kompis till Sarah, Lauren. Vi stannar hos dem och lyssnar på musik, snackar till ungefär ett-tiden på natten. Då vi först bestämmer oss att åka till nattklubben Radost, vänder när vi väl är där för vi vill inte betala 200 i inträde. Åker till ett ställe som heter Akropolis istället, mörkt och rökigt och inte min stil på musiken, men ändå ok. Nästan bara tjecker.
När klockan börjar närma sig halv fyra, då åker vi till nästa ställe. Le Clan (www.leclan.cz/) är ett intressant ställe. Väldigt skumt och skumma människor, men ändå en känsla av att ingen bryr sig. Allt är avslappnat, mörkt och tydligen har de öppet till typ 11-12.. Men folk kommer ju inte hit förrän vid 4 tiden. Ingen skylt utanför, bara en dörr som man ringer på, sedan en stor vakt som säger om man får komma in eller ej. Stannar där till strax efter 5, då kastar jag in handduken och går hem. Känns skumt och komma ut och solen håller på att gå upp. Inga problem att hitta vägen hem.
Söndag
Struntade i brunchen, för trött. Gick till affären, var faktiskt en riktigt trevlig dag och tog beslutet att gå istället för att ta metron först när jag kommit ut. Imorgon är det tillbaka till jobb.
Kommentarer
Trackback
