benaiah

Vecka av upp och ner...

Söndag förra veckan... middag och väldigt trevligt, men som tidigare skrivit inte mer än det.

Måndag, får höra att hon trodde jag skulle göra något, och att nästa gång skulle det bli bättre.

Tisdag, får höra att det inte kan bli något, men en att om jag ville kunde jag få en avskedskyss. Jag säger nej tack då jag känner att jag skulle bli mer ledsen av det. När vi går därifrån föreslår jag att vi kan hålla handen på vägen därifrån. Då blir hon nästan upprörd eftersom jag tackade ju nej till kyssen, och tobbe blir bara mer förvirrad.

Ondsdag, vaknar och världen känns hemsk, Andrea råkar låsa inne mig i lägenheten på morgonen så jag får hoppa ut genom ett fönster (vån. 1,5), med nycklar för att sedan gå tillbaka in i lägenheten. Pratar inte med fransyskan förrän sent på den dagen där hon säger att hon är ledsen över vad hon behövde säga dagen innan. Jag går till bio efter jobb för att glömma, och när jag kommer hem så står Andreas pojkvän med naken överkropp i köket. Onsdagen sög.. jag bestämmer mig för att ta ledigt på fredagen för jag inte orkar med ett större avskedsparty på jobb med henne.

Torsdag, jag hade berättat för henne att jag skippar fredagen, så nu ville hon säga adjö under lunchen på torsdagen istället. Jag sa ok, begränsat med tid så hur illa kan det bli. Vi träffas och hon lämnar över ett brev som hon skrivit till mig kvällen innan. Jag väntar med att öppna det till efter vi är seprarerade igen efter en trevlig lunch. Brevet är det vackraste och vemodigaste jag någonsin läst, gör ont i själen att läsa det. Men överlag samma besked som i tisdags..  men så på eftermiddagen får jag ett meddelande att hon är arg på sig själv. Att hon efter lunchen ville återigen kyssa förväl. Jag blir bara mer förvirrad och vi bestämmer att ett kortare eftermiddagsmöte på lördagen borde väl räta ut det sista förvälet.
Jag går ut på kvällen och träffar gamla vänner från Sångaren som planerat. Och när jag är på väg hem sent på natten och går nedför en mörk gata så får jag ett sms från henne, poesimeddelande. Jag skriver tillbaka, hon svarar, jag skriver två gånger tillbaka, hon skriver tillbaka, jag skriver två gånder till, innan det bara blir två godnatt meddelanden.

Fredag, jag skall spendera hela dagen med min gamle australiensiske vän som är i Prag igen. Men på morgonen innan jag beger mig för att träffa honom. Så pratar jag än en gång med henne, och nu säger hon att hon börjar bli förvirrad. Jag spenderar min dag med australiensaren, blir en trevlig dag, en hel del att prata ikapp om.

Lördag, hon skall komma förbi hit på eftermiddagen. Jag beger mig ut för att köpa en avskedspresent, och eftersom hon älskar enhörningar så får det ju bli en sådan. Fast det det var lättare sagt än gjort, men till slut då hittar jag en. Sedan skriver jag en kort dikt med så mycket känsla som möjligt ihoptryckta i så få ord som möjligt. Går ut på nätet och får hjälp av två personer från frankrike jag aldrig pratat med förut, via mitt  fotbollsspel, att översätta den till franska. Hon kommer förbi, vi går in på mitt rum och hon ser den strategiskt uplacerade presenten. Och innan jag hinner tänka till så har hon kysst mig, jag hade ju hoppats på kunna vara mer beredd men det var rätt trevligt ändå. Vi stannar ett tag, hon laddar ner lite musik från mig. Sedan skall hon iväg och handla lite innan hon måste hem ikväll. Så eftersom jag vill spendera så mycket tid med henne som möjligt innan hon åker så följer jag med. Men sedan när allt är klart är det bara en kort kram som skiljer oss åt.. 

Söndag... det är nu det. Behövs inte många stråkar för tillfället för det skall  vattnas i mina ögon.