Gold Class

Jodå, får nog säga det var lite Gold Class över biobesöket igår. Nog för filmen Fun with Dick and Jane inte var något värt att minnas för framtiden. Men i övrigt så, först satt man och loungade en halvtimme eller hur pass tidig/sen man nu var. Ett glas vin var och stillsam musik för öronen.

Sedan gick vi inte till biosalongen, som bara hade 24 platser. Men det var stora bekväma fåtöljer givetvis med ett utfällbart fotstöd för den där riktiga vil och liggkänslan. Sedan blev det ju inte sämre när de kom in med glassen vi beställt innan vi gick in. Nej, det här kan jag nog tänka mig att göra fler gånger, helst eftersom mina kuponger funkade på det här.

Ikväll skall jag träffa Eva, min fd kollega från Sverige. Hon är nere i Prag en vända. Skall dock inte träffa henne förrän kl 21... tre timmar att ta kål på tills dess, kanske passar på att besöka Sångaren. Träffade bartendern från Sångaren på senaste brunchen.. fick lite dåligt samvete att jag inte hittat dit på länge.

Kupongfajten förlorades

Blev inget tillbaka, företaget togs bort från listan på nätet. En mycket liten framgång, men det är svårare att slåss med hjälp av ombud. De känner helt enkelt inte lika mycket för det som jag och kanske inte står på sig på samma sätt.

 
"Unfortunately we have to claim that the mentioned company really does not accept the Relax Passes.
The reason for that is a fact that LKC Relax Company, who use to run the business, has closed down and we were not informed about it. It is why we still have this company on our web pages.
I am really sorry for this inadvertency and hope that your employee will find another way of using the Relax Passes.
We will delete the company from our web pages.
Thank you for your understanding."


I det här läget tycker jag de kunde erbjudit något i kompensation, men eftersom jag inte är i direktkontakt blir det svårare. Men det kom en positiv sak ur det hela, har mejlat och pratat en del med min PA-tjej (personalansvarig) och hon är väldans söt. Dock har min underrättelsetjänt här på jobb informerat mig om att hon har en pojkvän. Det kan jag ta, hon kanske har en söt kompis. När vi får våra lönebesked så är det till henne vi går, och nu senast så när jag kom in och skulle hämta mitt kuvert. Jag hade en väldigt lång kö bakom mig, men hon tittade upp och så frågade hon, "hur uttalar man ditt namn", så ett visst intresse finns även om det bara är som vän.

På lördag åker Rachel hem till Australien, jag kommer sakna henne en hel del. Men hon har långt gångna planer att komma tillbaka till Prag. Hur som helst så skall jag och Shelley i två omgångar säga adjö och ses igen.

Imorgon tisdag så skall vi ta henne ut på middag och sedan på bio, men inte vilken bio som helst. En bio som kallas Gold Class, http://www.villagecinemas.cz/gold/ . Som ni ser kommer man sitta väldans bekvämt och det finns en trevlig meny... skall bli en upplevelse för mig med.

Sedan på fredag skall vi gå ut och festa till det lite.

PS. Grattis Bea i efterskott
PPS. Grattis Dolly i efterskott
PPPS. Vila i frid, Wilson Pickett

Erfarenheter

Jag hittade till massagestället efter jobb i fredags och på deras dörr in så fanns där ett märke som intygade att kupongerna skulle gälla där. Jag gick in och fick min massage, min rygg och nacke var väldigt öm efteråt. Under tiden när jag var där, så funderade jag eftersom jag inte varit på massage förr, så kan han ju lätt hitta på allt han gör och jag vet inte bättre. Men det var inte det jag skulle berätta.

Efteråt när jag ville betala med mina kuponger så vägrade de ta emot dem. Jag käbblade emot, inte så lätt när de inte kan någon vidare engelska. Ringde upp min kanadensiske kompis som har varit här länge och han kan tjeckiska, så han argumenterade. Tydligen hade de nyss bytat chef och den nya killen hade inget avtal med kupongbolaget. Efter 40 minuter gav jag upp, betalade, krävde kvitto och namn på henne som jag pratat med.

Idag så var jag på min personalavdelning och berättade, jag hade tagit en screenshot hemma också utifall de skulle vara snabba att ta ner firman från interernetsajten där jag hittat dem. Och min personaltjej har skickat ärendet vidare till nästa person i kedjan. Får se vart det slutar, men skall nog inte räkna med att få mina slantar tillbaka.

Nästa erfarenhet, på väg hem igår efter brunchen. Det är mitt på dagen och massor av folk ute och rör på sig. Så kommer metrotåget in, och jag går på och titta där är ju en hel soffa ledig. Perfekt då kan jag sitta ner... tre steg närmre och urindoften slår emot mig med en obehaglig närvaro. Jag vänder på fläcken och möts av en massa leende ansikten, mer eller mindre med uttrycket "Ja, vad trodde du".

Efter jobb skall jag se Narnia, där vet jag att mina kuponger går att använda iallafall. Såg på Lord of War på lördagskvällen, den var bättre än jag trodde. Mest därför det fanns ett par saker som överraskade och tonen genom filmen var intressant. Märkligt hur man kan känna sympati och heja emellanåt på ett kräk för att man ser det ur hans ögon.

Legat och suttit konstigt

Nacken och axlar är helt ur form, stela och kan inte röra huvudet  lika mycket som normalt. Har varit så ett par dagar nu, försökte ändra om lite med kuddarna igårkväll för att se om det blev bättre. Men, nej det blev det inte... så nu har alla här på jobb rekommenderat jag skall gå och få massage, så nu blir det nog så. Jag har hittat ett ställe i centrum där jag kan använda kupongerna från jobb. Se om jag hittar dit efter jobb.

Fick en massa nyttiga meningar att lära sig på tjeckiskakursen, nu går jag omkring med dem i min väska. Ska bara komma ihåg att ta upp dem och plugga med.

Ikväll, vet jag inte vad det blir.. kanske ta det lugnt hemma, kanske bio med Rachel. Får se.

Känns verkligen att det är en mörk tid på året, och alla är trötta efter julen, känns som man gnäller hela tiden.

Imponerade

Jag gick bakom en blind flicka när jag gick tillbaka till jobbet efter lunch. Och hon höll så pass hög fast att jag inte kände mig tvungen att gå om, sedan var jag ju på väg tillbaka till jobb.. bråttom finns inte på kartan då. Hur som helst, bara en vardagsreflektion hur jag blev imponerad av hennes framfart. Säkert gått biten ett par gånger, men ändå.

Igår blev det fika med Gävle och Monika. Vart ganska trevligt.

Idag är det tjeckisklektion, se om jag orkar ta mig dit tidigt för att råka stöta på Lenka.

Och förövrigt Grattis Emma på födelsedagen.

En del skit

Fick en del skit under dagen om min tidiga hemgång igår, jag vet redan vet det var som skvallrat. Jaja, bryr mig inte så mycket faktiskt, och fick det som heldag ändå. De ville inte att jag skulle börja skriva upp alla de dagarna jag jobbar 20 minuter extra. I det långa loppet är det nog rätt jämt.

Det blir fika med Monika, se om jag kan få henne att gå ut från shoppingcentret, hon är alldeles för feg för sitt eget bästa. Och hon är den av oss som faktiskt kan få ur sig förstålig tjeckiska, men hon är för feg/blyg så oftast jag som får snacka med servitörer och annat. Bjuder nog in Gävle med om han vill komma, får hon någon mer att snacka med.

Så trött på att vara rastlös inombords, vet inte vad jag skall göra för att få stopp på det.

-20 grader

Så kallt var det när jag gick till Metron, och efter man klippt sig dagen innan var det kallt för öronen. Mössa kommer inhandlas omgående. Som tur är det torr kyla och inte som hemmvid, med den våta blåsande kylan som tar sig in i alla glipor man har i sin klädsel.

Jag gick hem toktidigt igår, bara kände att jag behövde vara någonannanstans än jobb, fick inget gjort där och ville inte vara där. Räknar med att få en del frågor om det idag, har inte bestämt mig hur jag skall tackla det hela. Mitt jobb är tämligen säkert, så det kommer jag inte förlora om jag inte försummar mitt jobb så det märks för höjdarna förstås. Men det är under kontroll. Vet inte varför det är så här nu, men det går väl över.

Idag blir det antingen fika med Monika eller bio med Rachel, skulle nog gissa på fika med Monika. Ett problem med Monika är att hon inte pratar engelska, så kan inte ta med henne och träffa kompisar, jo Gävle förstås.

Fick reda på varför alla kvinnonamn slutar på -ova, eller vad det betyder. Det är en ägande form, efternamnet på mannen i ägande form. Så t.ex min brors Emma, så hade hon blivit Grönbergs.

Låg arbetsmoral

Jag är imponerad av människor som kan jobba på nästan hur mycket som helst, själv går det verkligen upp och ner hur mycket jag får gjort på jobb. Och just nu är jag inne i en rejäl svacka, att jag varit krasslig hjälper ju inte upp moralen.

Surfar en massa annat när jag borde jobba, och jag vet att jobbet måste ju göras någon gång, så snart kommer det en baksmälla där jag gnäller över hur mycket jobb jag har. Bra att man vet om när man gör något dumt...

Skall klippa mig idag efter jobb, här nere har jag haft för vana att klippa mig med en och halvmånads invervaller, men nu har det gått ett tag. Hann liksom aldrig innan jul, så nu är det dags igen, kommer dock bli kallt om öronen, -9 grader ute imorse.

Bara tisdag... blir en lång vecka.

Haribo

Vad mer kan man önska sig än en söt tjeckisk flicka som kommer och lämnar en halvkilopåse med Piratos från Haribo. Och hon visste inte ens om att jag inte fått med mig något från Sverige. En ängel. Lite kul att på påsen står det "Erwachsenen Lakritz - Liquorice for Adults".

Blev inte Narnia igår utan en film som heter Proof, en bra film. Ingen jättemastodont film, utan en baserad på en pjäs. Film med en hel del dialog, och rollen som systern gör Hope Davies mycket bra, bra casting. Gwyneth Paltrow och Jake Gyllenhaal gör också bra prestationer. Att det inte blev Narnia var för Rachel hört att den skulle vara usel, jag kommer ju självklart ändå gå och titta på den.

Efter filmen gick vi och tog en öl, då hennes telefon ringer och en vän från australien har dykt upp i Prag, hon visste att han var ute och reste i europa men inte när han skulle komma till Prag. Vi möter upp med honom, och visar sig vara en mycket trevlig och social person, som bland annat skriver pjäser i australien. Det är trevligt att umgås med kreativa människor, men man inser ju att man inte är i närheten av dessa människor i form av kreativitet.

Blev sent igår och nu är jag trött, sånt man får ta.

PS. Grattis syster.


Lugn kväll

Snuva och hosta... det är så trist. Och när man åker tunnelbana så gillar inte öronen det heller, bara glad att jag kan fick locket i öronen utan att behöva hålla fånigt för näsan.

Skall bara ta det lugnt ikväll och frossa i onödigheter, förhoppningsvis kommer jag ha en färdignedladdad film från Rasmus när jag kommer hem. Så blir det väl chibbar och något mer onödigt...

Narnia med Rachel på söndag, försöka plugga lite tjeckiska med Gävle på lördagen, och sedan får vi se vad Monika planerar.

Färger

Träffade Monika igår och hon pratade om vilka färger och hur vi på andra sätt skall göra om lägenheten. Jag delar inte helt hennes entusiasm, men det kan bli mycket mer hemtrevligt i lägenheten. Och några idéer var riktigt bra som att hänga upp ett draperi som avdelare i vardagsrummet. Hon planerar alltså fortfarande att flytta ner, exakt när är det fortfarande frågetecken om. Men hon ville börja måla redan nu när hon är nere den här gången.

Skall luncha med Ji-san idag, höra hur hennes jul/nyår varit.

Snuvan smög sig upp och klubbade till mig rätt ordentligt igårkväll och inatt, får se hur jag gör med lektionen idag och om jag kanske smiter hem tidigare från jobb, det är än så länge ganska lugnt på jobb efter stressen i december.

Så det kan gå

Nu verkar det inte som det blir trångt, Rachel skall nog hem till Shelley och skriva på dagarna då det är närmre för henne. Och töserna... ja, de hade ett vilt slagsmål med varandra under nyårsnatten på en nattklubb. Monika fick sys, efter Lina dängt en flaska i huvudet på henne. Lina åkte hem till Sverige dagen efter. Monika är kvar men troligtvis kommer hon bo hemma hos sina morföräldrar. Och jag har en inte helt färdigmonterad säng i lägenheten där jag bor och två stora madrasser i min hall, ingen aning riktigt hur de tänkt sig det hela.

Hann se Elizabethtown med Rachel på måndagskvällen. Den var ingen höjdare, för att jämföra tjejfilmer så var In her shoes, mycket bättre.

Gävle är också tillbaka i stan, träffar nog honom imorgon på tjeckiskalektionen.

Tillbaka i Prag

Så trött jag var igår efter flygturen, och sur på mig själv att jag inte tänkt på en sak. Men vi hoppar tillbaka lite längre.

När jag flög hem på julafton så var vi fem passagerare och fyra i besättningen, visserligen ett litet flygplan men var ju inte så man satt trångt direkt. Kan säga att det var mycket mer charmerande och fräckare att flyga ett litet propellerdrivet flygplan än de stora sardinburkarna. Bara det att man fick åka i den lilla bussen långt långt ut på flygplatsen och gå upp direkt i planet istället för någon av de stora gaterna. Klart mysig, att det var lite turbolens och man kände att hela planet skakade gjorde det bara till en än trevligare upplevelse. När vi gick ner genom molnen för landning så gjorde vi det så perfekt att vi kom ut brevid bron mellan Malmö och Köpenhamn... väldigt snyggt, så flög vi sista biten längs bron.

Jag lyckades tajma tåg både från Kastrup och byte i Malmö perfekt, ingen väntetid alls. Så jag var hemma i Lund igen vid klockan 13 på julafton. Där blev det direkt hem till Mor och Far för att äta gott, den större familjesamlingen hade vi bestämt att ha den 26:e istället då mina syskon var hemma hos deras respektives föräldrar.

Jag sov hemma i min egen lägenhet som jag hade ett par dagar till. Lägenheten var det tråkiga med att vara hemma, visst praktiskt att sova i men det är såååå tråkigt att rensa en lägenhet. När man har problem att bli av med möblerna blir det bara mer frustrerande. Lägenhetsproblemet satte faktiskt en tråkig stämpel på mitt besök hemma. Kunde inte riktigt ta det lugnt och njuta förrän på nyår när jag inte kunde göra mer med lägenheten.

Så tiden gick till att träffa vänner, familj och fixa med lägenheten. Jag hann med de flesta som var i Lund under perioden. Missade några men det får bli fler gånger. Vill tacka norrlänningen som hjälpte till att flytta möbler, var väldigt schysst, även om han fick en gratis billy bokhylla på köpet. Har blivit många kramar under dessa dagarna, vilket var ganska najs. Och iaf två gånger åt jag mat hemma hos Mor.

Nyår ja, nyår blev riktigt bra, var hemma hos min bror. Omgiven med en massa dröse människor som man bryr sig om, vänliga ansikten och roliga anekdoter, kramar och skumpa på tolvslaget. Och vi bastade innan, fy, man saknar en bastu här nere, de finns på badhusen men det är ju inte samma sak. Skulle velat haft en i källaren där jag bor... Vi åt en fyrarätters middag, först en fiskaladåb vilket jag inte rörde, gillar inte fisk ju. Morotssoppa, Rostbiff och saffransglass med crepes fyllda med hallon. Var inte så man gick hungrig därifrån. Vem var där då, jo; min Bror och Emma, Sara, Sås-mannen, Louise och Draken, Lillebror vakt och hans Emma, Storvakt, Datanissen och hans Marie, Svartalven, plus två små knattar.

05.30 lämnar jag festen som då är död och bara jag och Sås-mannen kvar hemma hos min bror, och det är för Sås-mannen bor där under tiden han är Sverige, han jobbar normalt i Tyskland. Har en liten rusch av panik när jag inte kommer fram till något taxibolag, skulle ju beställt taxi innan. Sitter där med en telefon i vart öra i två olika köer. Får tag på en taxi, snabbt ner till tågstationen och jag hinner med tåget, bytet i Malmö är lugnare. Och jag når Kastrup 06.44 i god tid innan flyget går. Det är då jag inser att jag missat en grej, det är ju 1:e januari.. vilket innebär att affärer har stängt eller har kortare öppettider. Jag kunde inte köpa någon turkisk peppar...eller något annat salt godis, en missräkning av stora mått. Men inget jag kunde göra något åt. Flyget hem gick återigen med ett litet flygplan, och det var lika kul den här gången även om jag var rätt trött.

Tillbaka i Prag, lägenheten och min dator så sänker ett litet lugn över mig. Även om jag ruskade om mitt liv rejält genom att flytta till Prag så är jag många gånger rutinmänniska och under en vecka nu kunde jag inte göra som vanligt, bara det var lite stressande för mig.

Fick ett meddelande från Rachel, hennes famlij är på ett långbesök och de bor hemma hos henne. Vilket har förstört alla hennes möjligheter att skriva sin resebok, antingen för de oväsen eller kommer konstant in och stör henne när hon försöker skriva. Så hon ville vara hemma hos mig och skriva. Så nu kanske det blir trångt i min lägenhet då de två 18:åriga töserna skulle dyka upp nu med. De hade inte vågat sova i lägenheten än. Monika för hon många minnen av sin pappa (avlidna) i många saker där och hennes kompis Lina verkar allmänt lite konstig hon har börjat gråta flera gånger i Prag redan och ingen vet tydligen varför. Jag har inte pratat med dem än, bara vad jag hört från Monikas mamma Eva.

Äventyren verkar ju inte ta slut direkt.

Julafton och jag skall hem

Har inte varit hemma nu på lite drygt åtta månader. Det kommer kännas konstigt att åka hem, visst bara åtta månader det är ju inte åtta år direkt. Men jag tror ändå det kommer kännas lite anorlunda. För dem där hemma har det mesta ju varit som vanligt och tiden har nog gått ganska fort. Själv  tycker man att man har träffat nya människor för ett helt liv här nere.

Skall bli trevligt att komma hem och kunna läsa alla skyltar och tidningar, kunna lyssna vad personer pratar om som står brevid en. Och självklart, det skall bli så roligt att träffa familj och vänner.

Uppe tidigt, fixar det sista.

Från julfesten

12152-6

Ett av dansgolven.

Från julfesten

Min arm

Min arm om flicka.

Från julfesten

Iberian
Martina (som dansade med mig nästan till döds) och Andrea från Iberiska avdelningen.


Från julfesten

12152-3

Tjecken-som-kan-lite-svenska

Från julfesten

Kollegor
Några kollegor från den tyska avdelningen

Jag ger upp

Igår med Lenka, träffades vid kl sju vid Andél, vi tog en spårvagn en bit, vi skulle åkt längre om inte föraren av någon anledning bestämt sig att alla skall gå av och han körde vidare ensam. Ingen förstod vad som hände eller varför det hände.

Vi går sista biten eller om hon ändra vilket café hon tycker vi skall gå till. Hittar iallafall fram till ett väldigt trevligt litet café, stolarna var inte de mest bekväma i världen menpå det hela helt ok. Vi pratar och skrattar och pratar ännu mer, i tre timmar sitter vi där innan båda börjar bli så pass trötta att vi nog borde ta oss hemåt.

Åker spårvagn tillbaka, och innan jag går av så frågar jag "maybe we can do this again", och hon svarar "yeah, maybe"....  suck, jag ger upp.

Jobb har varit precis så stressigt som jag förutspådde, och jag börjar se fram emot en vecka fritt från det.