Mitt hopp står till Libor

Ok, Libor är mitt hopp till värme i min lägenhet nu. Jag har aldrig träffat den här Libor, men en person som ens funderar över att stoppa mitt lidande är en hyvens påg.

Libor är tydligen vän till familjen som äger lägenheten. Och han har tydligen sagt att han skall ta en koll på min värmeanläggning, och varför den inte får igång elementen. När han kommer dock har jag ingen koll på, han får nycklarna av familjen så han kanske tar sig dit när jag är på jobb en dag. Jag räknar iaf inte med att något händer jättefort, saker i det här landet brukar inte hända jättefort.

Fredagen blev en lång dag, efter jobb fick jag dock snackat med min bror över Skype, första gången vi pratat på över en månad tror jag.

Jag åkte in och såg filmen Bröderna Grimm, med Rachel och två andra killar. I mitt tycke hade jag hellre sett en lite mörkare verison utan en del av tramset. Men när jag sa det till Rachel så blev svaret; Darker! You truly are a swede....  Vi har ett rykte om att vara lite deppiga ute i världen, och mycket har vi tacka Bergman och självmordsstatistik för detta.

Efter filmen åkte jag till Sångaren, var ju ett tag sedan jag var där. Behöver underhålla sina stamställen. Den här kvällen hade franska studenter tagit över baren, eller de kom om grupper på 30-40... De hade något som de kallade en ”pub crawl” där de traskade runt mellan olika puber, de traskade inte långt mellan puberna om man säger så. Men de hade iaf den goda smaken att sjunga en del till sitt drickande, vet inte tycker det bara blir trevligare.. en skada från nationstiden. Runt midnatt dök Gävle upp för vi skulle ju gå vidare till Nebe, men vi stannade en timme till på Sångaren.

Väl på Nebe så träffade vi en svensk tjej, Carolina som pluggar här nere, hon och Gävle hade skickat lite meddelanden till varandra över sina resedagböcker på nätet. Hon hade även besök från några svenska tjejer hemifrån. Så vi intog dansgolvet ganska omgående, Gävles rumskamrat var dj för kvällen. Nebe är verkligen ett ställe för utlänningar, man hör helt klart mest engelska pratas. Men det gör det hela enklare att tala med tjejerna. Lite senare dök Regina upp som jag träffade med Gävle förra gången vi var på Nebe. fransyskan Juliet och italienskan Valentina dök upp ett tag med, men de bangade rätt fort då de var trötta. Efter ett tag så stack Carolinas kompisar för de gillade inte musiken på Nebe, Carolina stannade dock ett tag extra innan hon begav sig efter dem. Carolina som är halvtjeckiska pratade ju bra tjeckiska.. fusk. Kan stolt berätta att jag höll ut ända till slutet på dansgolvet, sista dansen med dj när han satt på sista låten.

Så klockan var drygt 04.30 när Gävle, Regina och jag begav oss iväg. När jag normalt är på Sångaren så brukar bartendern klaga på att jag åker hem tidigt (sista metron), så jag bara kände mig tvungen att gå inom puben på väg mot metron. Det fick rätt mottagande även om han hade stängt och körde ut ocss ganska strax efter vi kommit in.

Lördagen, blev mest bakfylledag. Gjorde itne så mycket, var och handlade lite mat, läste bok, spelade datorspel. Hade planerat åka in och titta på fotbollen mellan Norge och Tjeckien, men följde den på nätet istället.

Söndagen, iväg till brunchen, vi var väl en 10-12 pers som var där, bra stämmning. De normala diskussionerna barer, jobb och allmänt tjeckiskt beteende mönster. Efter brunchen mötte jag upp med Gävle och åkte hem till mig, då han ville låna internet. Blev mest sitta snacka skit medan uppladdade lite bilder på datorn. Han klagade lite på kylan i lägenheten, jag förstod inte varför.

Idag... lugnt, skall försöka laga mer mat hemma än jag gjort såhär långt. Måste hålla i slantarna lite. Har kommit mer och mer räkningar, och vissa förstår jag inte.

Och Monika hon som äger lägenheten jag bor i, kanske planerar komma ner och fira nyår här med en kompis. Typ, 27 dec till 12 januari... med skräckblandad förtjusning som man ser fram mot det. Det positiva, det kommer vara två söta 18 åriga tjejer som bor med mig, det negativa, det kommer vara två söta 18 åriga tjejer som bor med mig. Fast jag kommer ju först tillbaka till Prag den 1:e, 2006.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback