Tillbaka i Prag

Så trött jag var igår efter flygturen, och sur på mig själv att jag inte tänkt på en sak. Men vi hoppar tillbaka lite längre.

När jag flög hem på julafton så var vi fem passagerare och fyra i besättningen, visserligen ett litet flygplan men var ju inte så man satt trångt direkt. Kan säga att det var mycket mer charmerande och fräckare att flyga ett litet propellerdrivet flygplan än de stora sardinburkarna. Bara det att man fick åka i den lilla bussen långt långt ut på flygplatsen och gå upp direkt i planet istället för någon av de stora gaterna. Klart mysig, att det var lite turbolens och man kände att hela planet skakade gjorde det bara till en än trevligare upplevelse. När vi gick ner genom molnen för landning så gjorde vi det så perfekt att vi kom ut brevid bron mellan Malmö och Köpenhamn... väldigt snyggt, så flög vi sista biten längs bron.

Jag lyckades tajma tåg både från Kastrup och byte i Malmö perfekt, ingen väntetid alls. Så jag var hemma i Lund igen vid klockan 13 på julafton. Där blev det direkt hem till Mor och Far för att äta gott, den större familjesamlingen hade vi bestämt att ha den 26:e istället då mina syskon var hemma hos deras respektives föräldrar.

Jag sov hemma i min egen lägenhet som jag hade ett par dagar till. Lägenheten var det tråkiga med att vara hemma, visst praktiskt att sova i men det är såååå tråkigt att rensa en lägenhet. När man har problem att bli av med möblerna blir det bara mer frustrerande. Lägenhetsproblemet satte faktiskt en tråkig stämpel på mitt besök hemma. Kunde inte riktigt ta det lugnt och njuta förrän på nyår när jag inte kunde göra mer med lägenheten.

Så tiden gick till att träffa vänner, familj och fixa med lägenheten. Jag hann med de flesta som var i Lund under perioden. Missade några men det får bli fler gånger. Vill tacka norrlänningen som hjälpte till att flytta möbler, var väldigt schysst, även om han fick en gratis billy bokhylla på köpet. Har blivit många kramar under dessa dagarna, vilket var ganska najs. Och iaf två gånger åt jag mat hemma hos Mor.

Nyår ja, nyår blev riktigt bra, var hemma hos min bror. Omgiven med en massa dröse människor som man bryr sig om, vänliga ansikten och roliga anekdoter, kramar och skumpa på tolvslaget. Och vi bastade innan, fy, man saknar en bastu här nere, de finns på badhusen men det är ju inte samma sak. Skulle velat haft en i källaren där jag bor... Vi åt en fyrarätters middag, först en fiskaladåb vilket jag inte rörde, gillar inte fisk ju. Morotssoppa, Rostbiff och saffransglass med crepes fyllda med hallon. Var inte så man gick hungrig därifrån. Vem var där då, jo; min Bror och Emma, Sara, Sås-mannen, Louise och Draken, Lillebror vakt och hans Emma, Storvakt, Datanissen och hans Marie, Svartalven, plus två små knattar.

05.30 lämnar jag festen som då är död och bara jag och Sås-mannen kvar hemma hos min bror, och det är för Sås-mannen bor där under tiden han är Sverige, han jobbar normalt i Tyskland. Har en liten rusch av panik när jag inte kommer fram till något taxibolag, skulle ju beställt taxi innan. Sitter där med en telefon i vart öra i två olika köer. Får tag på en taxi, snabbt ner till tågstationen och jag hinner med tåget, bytet i Malmö är lugnare. Och jag når Kastrup 06.44 i god tid innan flyget går. Det är då jag inser att jag missat en grej, det är ju 1:e januari.. vilket innebär att affärer har stängt eller har kortare öppettider. Jag kunde inte köpa någon turkisk peppar...eller något annat salt godis, en missräkning av stora mått. Men inget jag kunde göra något åt. Flyget hem gick återigen med ett litet flygplan, och det var lika kul den här gången även om jag var rätt trött.

Tillbaka i Prag, lägenheten och min dator så sänker ett litet lugn över mig. Även om jag ruskade om mitt liv rejält genom att flytta till Prag så är jag många gånger rutinmänniska och under en vecka nu kunde jag inte göra som vanligt, bara det var lite stressande för mig.

Fick ett meddelande från Rachel, hennes famlij är på ett långbesök och de bor hemma hos henne. Vilket har förstört alla hennes möjligheter att skriva sin resebok, antingen för de oväsen eller kommer konstant in och stör henne när hon försöker skriva. Så hon ville vara hemma hos mig och skriva. Så nu kanske det blir trångt i min lägenhet då de två 18:åriga töserna skulle dyka upp nu med. De hade inte vågat sova i lägenheten än. Monika för hon många minnen av sin pappa (avlidna) i många saker där och hennes kompis Lina verkar allmänt lite konstig hon har börjat gråta flera gånger i Prag redan och ingen vet tydligen varför. Jag har inte pratat med dem än, bara vad jag hört från Monikas mamma Eva.

Äventyren verkar ju inte ta slut direkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback